Du är här: Hem > Artiklar >

Checklista för glada CMS-redaktörer

Publicerad:

En viktig pusselbit i ett lyckat webbprojekt är att göra det så enkelt som möjligt för de webbredaktörer som ska jobba med innehållet på webbplatsen. I denna text följer några ganska enkla åtgärder som förbättrar redaktörsupplevelsen.

Magnus Eriksson. Foto.

Systemutvecklare

Magnus Eriksson 070-710 62 22 [email protected]

Jag jobbar framförallt i Episerver och Umbraco, men jag tror mycket av detta är allmängiltigt för olika publiceringsverktyg.

Namngivning

There are only two hard things in Computer Science: cache invalidation and naming things.

— PHIL KARLTON

Sidtyper och sidegenskaper bör vara namngivna på ett för webbredaktörerna intuitivt sätt. Namngivning är ibland svårt och som utvecklare kanske man inte alltid har den totala insikten i redaktörens perspektiv om man inte varit delaktig i behovsanalyser eller workshops. Vid tveksamhet tycker jag det är naturligt att diskutera namngivningen med exempelvis UX-designers eller redaktörer för att nå ett bra resultat.

Hjälpbeskrivningar av egenskaper

Vissa sidegenskaper är självförklarande medan andra är svårare att förstå. Redaktörsmanualer i all ära men enklast är om en redaktör inte behöver förlita sig på en manual för att förstå hur man ska arbeta med innehållet. Ett vanligt exempel är att redaktören ska peka ut en bild och det kan vara svårt att veta:

  • Vilken storlek bör bilden ha?
  • Kommer bilden att autoskalas och/eller beskäras eller krävs ett visst utsnitt?
  • Om det behövs en alt-text, var hämtas den?

Detta kan vara exempel på information som kan vara bra att visa direkt i dialogen.

Använd dock bara beskrivningar där det behövs, annars riskerar man att göra redaktörsvyn grötig.

Sätta upp exempelstruktur

Jag jobbar dagligen med webbplatser baserade på Episerver och Umbraco. Många av webbredaktörerna gör det inte. Därför försöker jag att före en utbildning eller överlämning att sätta upp en bra grundstruktur för att jobba med sidor, bilder och dokument, något som en erfaren redaktör kan välja att frångå men som kan vara till hjälp för någon med mindre erfarenhet.

Styra vilka sidtyper som kan skapas var

Begränsa antalet sidtyper som kan skapas som undersidor till andra sidtyper till ett minimum och öppna för fler behov när behov uppstår. Få och relevanta val gör det enklare för redaktören att skapa nya sidor.

Vissa sidor kanske bara ska skapas en enda gång, exempelvis en sökresultatsida. Avaktivera då möjligheten att skapa denna sidtyp när den sidan redan är skapad.

I exemplet skulle de tre markerade sidtyperna med fördelplockas bort som möjliga val efter att sidorna är skapade.

Begränsa antalet möjliga val

Möjligen en självklarhet men det viktigt att se till att de egenskaper som sidmallen kräver för att fungera är tvingande.

I brödtexteditorn, begränsa möjligheterna till endast de val som redaktören ska kunna använda. I många fall kan det innebära att konfigurera olika brödtexteditors för olika sidtyper och ändamål.

Konsekvens

Med konsekvens menar jag att funktion, namngivning osv ska följa ett tydligt manér genom hela webbplatsen. Ibland kan det vara många olika utvecklare inblandade i ett webbprojekt och då är det viktigt att sätta en gemensam standard.

Standardvärden för metadata

Se till att sätta bra standardvärden för metadata som exempelvis title och description (för SEO) eller Open Graph (delning till Facebook, LinkedIn mm) men ge även redaktörerna möjlighet att specifikt styra dessa. På så sätt får man snabbt arbetssätt för vanliga sidor men med möjlighet att finslipa SEO och delning för vissa nyckelsidor.

Ikoner för sidtyper

Både Episerver och Umbraco ger utvecklare möjlighet att definiera ikoner för sidtyper och informationsblock. Se till att dessa är tydliga och relevanta.

Editor-styling

Brödtexteditorn (WYSIWYG) kan och bör stilsättas med en egen stilmall. Jag tycker inte att det viktigaste är att typsnitt, storlek och färg överensstämmer med den publika webbplatsen. Däremot är det viktigt att göra exempelvis rubriknivåer och andra formateringar extremt tydliga för redaktören. I editorn ska det vara fokus innehållet och att det får rätt uppmärkning snarare än layout. Väldigt layout-anpassat innehåll blir exempelvis ofta sämre responsivt eller när man vill göra generella designförändringar av webbplatsen.

Integration med andra produkter

Det finns olika tjänster för att ytterligare underlätta redaktörernas jobb. Ett exempel på detta är Siteimprove som kan integreras med både Episerver och Umbraco. Siteimprove vägleder redaktören vad gäller innehåll, tillgänglighet och SEO.