På djupet med intervjuer

2014.03.28

Att genomföra en intervju är kanske det vanligaste sättet som vi kommer i kontakt med slutanvändare. Till skillnad från enkäter ger intervjuer djupare och mer ingående svar. Enkäter kan däremot vara en bra utgångspunkt då man ska lägga upp en intervju. På detta sätt kompletteras den kvantitativa datan från enkäterna med djupgående och kvalitativ information i en intervju. Sen kan ju även en intervju vara kvantitativ. I så kallade strukturerade intervjuer är frågorna exakt densamma för alla intervjupersoner och frågorna är slutna i sin natur. Detta är inget vi på Winston genomför då denna typ av datainsamling lika bra kan göras med enkäter.

När man har möjlighet att möta användare i en intervju ser vi istället att man tar alla möjligheter att riktigt förstå användaren och dess unika situation. Vi genomför i regel intervjuer där sammanhanget och intervjuns riktning i mångt och mycket bestäms av den som intervjuas och dess uppfattning av ämnet som behandlas. Det har vi sett gett oss bäst insikter och förståelse kring användarnas situation.

Innan

Innan intervjun genomförs rekommenderar vi att det görs en intervjuplan. Vi vill hålla intervjun så öppen som möjligt men det är ändå bra att förbereda sig innan med frågor och ämnen som ska beröras. Detta ger stöd under intervjuns gång men behöver inte vara något som följs slaviskt. Istället kan man ha frågorna som utgångspunkt och låta intervjupersonen bestämma riktningen och avgöra vart dessa frågor leder.

Bra att tänka på är att ställa frågor i en logisk följd. Alltså inte logisk för dig utan för intervjupersonen. Behöver det ställas rena faktafrågor (så som namn, arbete, yrkesroll) så gör detta först och övergå sedan successivt till frågor av mer känslomässig karaktär (så som åsikt och känslor).

En intervju som handlar om en specifik aktivitet eller process kan med fördel hållas i den kontext eller i det sammanhang som intervjupersonen befinner sig i när detta sker. Det kan vara arbetsplatsen, hemmet, matbutiken eller liknande. Då sammanhanget är med under intervjun blir svaren mer konkreta och vi undviker att intervjupersonen ger sammanfattningar och abstraktioner i sitt svar. Vi får helt enkelt med sammanhanget och dess egenskaper vilket ger ett mer nyanserat resultat.

Under

Det viktigaste att tänka på under en intervju är hur man som intervjuare påverkar den som intervjuas. Kroppsspråk och icke-verbala signaler kommer att styra intervjupersonen oavsett om du vill det eller inte. Medvetenhet om detta problem ger dock bättre möjligheter att minimera denna påverkan. Men inte bara kroppsspråk utan även hur man uttrycker sig som intervjuare speglar ens tankar och åsikter. Så du behöver tänka på allt du gör och säger för att inte känslor, attityder och tankar ska överföras på intervjupersonen. Så fort intervjuaren uttrycker en känsla har det påverkat och färgat det fortsatta växelspelet. Du vill fånga intervjupersonens uppfattning och upplevelse, inte din egen. Visst låter det svårt?!

Men likväl som intervjupersonen läser av signaler så kan du som intervjuare använda dig av de signaler som intervjupersonen sänder ut. Genom att lära sig läsa av dessa signaler kan man få en djupare förståelse kring varför intervjupersonen reagerar och svarar på ett visst sätt eller varför denne gör som den gör. Läs av signaler och ställ följdfrågor för att riktigt komma in på djupet kring intervjupersonens upplevelse och tankar.

Även om du ska undvika att påverka intervjupersonen med det egna kroppsspråket är det viktigt att intervjupersonen att känner att du är med och har förstått vad denne beskriver. Det är här det börjar bli riktigt svårt. Som intervjuare bör du alltså inte påverka intervjupersonen med egna känslor och tankar men samtidigt behöver du visa tillräckligt mycket känslor för att intervjupersonen ska känna att du har förståelse för det som sägs. Och ja, det är jättesvårt!

Efter

Att anteckna under en intervju kan vara tufft att hinna med. Själv brukar jag göra det även om jag vet att jag inte hinner få med allt. Det ger möjlighet att anteckna sådant som inte sägs, dvs. känslor, uttryck m.m. Att ha sådana anteckningar som enda sammanställning av en intervju är dock inte tillräckligt. Då anteckningarna omöjligt kan innehålla allt som sades betyder det att dessa anteckningar är en reducering av intervjun på ett osystematiskt sätt utifrån intervjuarens synvinkel. Komplettera därför alltid sådana anteckningar med en ljudupptagning. Detta gör att man kan gå igenom intervjun igen och komplettera de gjorda anteckningarna för att säkerställa att allt kommit med.

När slutsatser sedan ska dras så är det viktigt att tänka på flera saker. Man kan inte dra slutsatser om saker som inte kommit upp i intervjun, vilket sker oftare än man tror. Kom ett ämne inte på tal i de intervjuer som gjorts kan du inte heller dra några slutsatser om det. Lämna det då tills den gång du faktiskt fått input i ämnet.

I en analys från en intervju behöver vi koka ner vårt resultat till det allra viktigaste. Många gånger gör detta att meningar tas ur sitt sammanhang för att belysa något specifikt. Risken med att göra detta är dock att meningen senare kan få en helt annan innebörd. Var därför kritiskt när du sammanställer resultatet så att information inte tappas bort. Ett tips är att spara en ursprungsversion av sammanställningen från intervjun. När du är klar med din analys kan du sedan läsa igenom sammanställningen igen för att säkerställa att innebörden fortfarande är densamma och att allt hänger ihop.